Vad är överskuldsättning? Definition, Lösningar och Exempel

Överskuldsättning är ett tillstånd där en person har mer skulder än hen klarar av att betala under överskådlig tid. I normala fall ska tillståndet vara varaktigt för betraktas som överskuldsättning. Att någon enstaka gång inte kunna betala sina skulder räknas därför i regel inte som överskuldsättning.

I Italien finns en lagfäst definition av överskuldsättning. Fritt översatt lyder denna definition: “Överskuldsättning är en situation där det finns en bestående obalans mellan förpliktelser och lätt realiserbara tillgångar, likväl som en regelbunden oförmåga att uppfylla förpliktelserna.”

I Sverige å andra sidan finns varken en rättslig eller enhetlig definition av begreppet överskuldsättning.

Ungefär 400.000 privatpersoner hade skulder hos Kronofogdemyndigheten i slutet av år 2021. Ungefär var femte av dessa hade varit registrerad hos Kronofogdemyndigheten mer än fem år, och kan därigenom i alla fall grovt kunna sägas uppfylla kriterierna för överskuldsättning.

Överskuldsättning är ett problem då det orsakar:

• Stora kostnader för samhället.
• Försämrad hälsa.

Stora kostnader för samhället på grund av överskuldsättning

År 2008 uppskattade Kronofogdemyndigheten samhällets kostnad för överskuldsättningen till mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. Idag är kostnaden per år sannolikt avsevärt högre då lånen till konsumtion nästan tredubblades mellan år 2008 och år 2018.

Konsumtionslånen utgjorde 18 procent av hushållens skulder år 2018. Samtidigt stod konsumtionslånen för mer än hälften av skuldbetalningarna. Det förklaras dels av att räntorna är högre på dessa lån, dels av att återbetalningstiderna är kortare.

Samband mellan överskuldsättning och försämrad hälsa

Vad gäller personligt lidande visade en studie gjord av Richard Ahlström och Sonja Edström vid Mittuniversitet i Östersund på ett klart samband mellan överskuldsättning och dålig hälsa även om orsakssambanden inte är klarlagda.

Enligt deras studie led 28,7 % i gruppen överskuldsatta av depressioner jämfört med 6 % hos normalbefolkningen. Även vad gäller självmordsförsök var andelen nästan fem gånger högre hos gruppen överskuldsatta jämfört med normalbefolkningen (17,3 % jämfört med 3,6 %).

Nedan redogörs i kronologisk ordning för några av de åtgärder som införts sedan snabblånen infördes på den svenska marknaden 2006.

• År 2010 – strängare krav i konsumentkreditlagen. Kreditgivaren ska lämna information och pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet (kreditprövning).
• År 2011 – hårdare granskning. Konsumentverket får till uppgift att granska att snabblåneföretagen följer konsumentkreditlagen.
• År 2013 – försök till självsanering. Svenska Konsumentskreditföretagen Ekonomisk Förening (SKEF) bildades. Några av aktörerna på snabblånemarknaden gick härigenom samman för att verka för en sund och seriös kreditgivning och de antog etiska regler som medlemsföretagen var skyldiga att följa. SKEF lades dock ner kort efter att nya regler gällande snabblån infördes 2018.
• År 2014 – krav på tillstånd. Krav infördes på tillstånd från Finansinspektionen för snabblåneföretag.
• År 2016 – förstärkt möjlighet till näringsförbud. En möjlighet infördes för Konsumentverket att med omedelbar verkan förbjuda ett företag att låna ut pengar till konsumenter i det fall att företaget visat allvarliga brister i sina kreditprövningar.
• År 2018 – gjordes förändringar i konsumentkreditlagen. Till exempel infördes räntetak och kostnadstak för snabblån. Räntetaket innebär att krediträntan inte få överstiga 40 procentenheter av referensräntan medan kostnadstaket innebär att konsumenten aldrig ska behöva betala mer i ränta och avgifter än 100 procent av kreditbeloppet.
• År 2018 – förändringar gjordes i marknadsföringslagen. Där står nu till exempel att marknadsföringen av konsumtionslån ska vara ”måttfull”. Konsumenten ska vidare få information ifall det handlar om en högkostnadskredit, om riskerna med dessa och var hjälp med överskuldsättning finns att få.

Intern negativ chock

En intern negativ chock kan handla om en oförutsedd händelse. Det kan röra sig om minskad inkomst till följd av förlust av arbete, sjukskrivning etc. Andra exempel är en plötslig ökning av kostnader såsom en oplanerad sjukvårdskostnad, dubbla boenden på grund av skilsmässa etc.

Saknas en ekonomisk buffert kan det bli nödvändigt att låna vilket i sin tur kan bli en inkörsport till överskuldsättning.

Dålig kunskap om privatekonomi och finansiella begrepp

Enligt undersökningar från Finansinspektionen saknar runt hälften av alla konsumenter kunskap om finansiella koncept såsom inflation och ränta. Många av konsumenterna saknar också grundläggande matematiska färdigheter.

Utan sådan kunskap är det svårt att bedöma hur stora lån man kan ta upp utan att riskera att drabbas av överskuldsättning.

Livsinställning och riskpreferens

Studier har visat att det finns ett klart samband mellan livsinställning och riskpreferens och överskuldsättning. Personer för vilka samlande av materiella varor är ett viktigt mål i livet har till exempel större benägenhet att överskuldsätta sig.

En annan faktor som påverkar risken för överskuldsättning är en persons riskbenägenhet. Olika personer bedömer risk olika. Detta gör att även om de yttre förutsättningar är mer eller mindre identiska för två låntagare kan de göra helt olika bedömningar av risken att inte kunna återbetala ett lån.

Extern negativ chock

En extern negativ chock handlar vanligtvis om samhällsekonomiska förändringar. Högre inflation och stigande räntor medför påfrestningar i form av allmänt stigande levnadskostnader och högre utgifter för räntebetalningar vilket i sin tur kan leda till överskuldsättning.

Finansiella instituts marknadsföring och agerande

Hur lätt det är att erhålla krediter i samhället påverkar risken för överskuldsättning. Vidare har man sett ett samband mellan överskuldsättning och hur aggressiv marknadsföring som långivare använder.

Göra en hushållsbudget

Ett bra första steg att komma till rätta med sin överskuldsättning är att göra en hushållsbudget. Genom att göra en hushållsbudget erhålls en bättre överblick över vilka inkomster och kostnaderna man har.

Baserat på hushållsbudgeten kan man sedan undersöka möjligheterna till att utöka sina inkomster till exempel genom extraarbeten. På kostnadssidan går det ofta att hitta kostnader som inte är nödvändiga eller i vart fall kan minskas.

Se över sin skuldsituation och samla ihop skulder

Vid översynen av ens skuldsituation kan det till exempel undersökas om det finns möjlighet att samla ett flertal mindre lån till ett större privatlån. Därigenom kan ofta kostnader i form av avi- och uppläggningsavgifter minskas betydligt och ibland finns även möjligheten att erhålla en lägre ränta.

En annan fördel är att samla ihop skulder det ger en bättre överblick över ens lånesituation. Med en ordnad ekonomi är det enklare att undvika situationer där ens privatekonomi havererar.

Omförhandla lånevillkor eller låna pengar för att betala skulderna.

Att ha utarbetat en hushållsbudget, sett över kostnader och intäkter och skaffat sig en klar bild av sin nuvarande skuldsituation ökar sannolikheten att fordringsägare ska acceptera förändringar i lånevillkoren.

Är fordringsägarna ovilliga att omförhandla lånevillkoren kan man, om fordringsägare accepterar att man löser lånen, undersöka möjligheten att låna pengar för att betala skulderna.

Undersöka möjligheterna till omstartslån

En annan lösning som kan vara värt att undersöka vid överskuldsättning är omstartslån. Ett omstartslån används för att lösa skulder hos Kronofogdemyndigheten. Krav för att beviljas ett omstartslån kan vara att lämna en fullgod säkerhet eller ha en godkänd medsökande.

För att få professionell hjälp finns flera alternativ en överskuldsatt person kan använda sig av:

• Kommunens socialsekreterare.
• Kommunens Budget- och skuldrådgivning.
• Ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten.

Kommunens socialsekreterare

Ett första steg mot att bli fri från överskuldsättning kan vara att vända sig till kommunens socialsekreterare. De kan gå igenom privatekonomin och hjälpa till att upprätta en hushållsbudget.

Är problemen med överskuldsättning allvarliga kan socialsekreteraren skicka vidare ärendet till kommunens Budget- och skuldrådgivning men en privatperson kan också vända sig dit på eget initiativ.

Kommunens Budget- och skuldrådgivning

Kommunens Budget- och skuldrådgivningen erbjuder privatpersoner ekonomisk rådgivning. Det är en lagstadgad kommunal service. Rådgivningen är kostnadsfri och Budget- och skuldrådgivaren har tystnadsplikt.

Man ska inte behöva vänta längre än fyra veckor på att få tid hos från Budget- och skuldrådgivningen, men inte alla Sveriges kommuner lever tyvärr upp till detta. Kontaktuppgifter till kommunernas budget- och skuldrådgivning går att hitta på Konsumentverkets hemsida hallakonsument.se.

Tjänster som Budget- och skuldrådgivaren erbjuder vid överskuldsättning

Nedan är en lista på några av de tjänster som Budget- och skuldrådgivaren erbjuder vid överskuldsättning:

• Praktiska råd om hur man ska hantera och prioritera sina skulder. Typiska exempel på skulder som bör prioriteras är skulder som har med boendet att göra såsom hyres-, el- och vattenräkningar.
• Hjälp med att omförhandla lånevillkor hos fordringsägare.
• Hjälp med att göra en ansökan om skuldsanering.
• Hjälp med att begära omprövning och överklaga när Kronofogdemyndigheten beslutat om att avslå en ansökan om skuldsanering.

Ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten vid överskuldsättning

Enligt Finansinspektionen är det ungefär hälften av de som har problem med överskuldsättning som inte känner till är att det går att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Nedan besvaras därför följande frågor gällande skuldsanering:

• Vad innebär en skuldsanering vid överskuldsättning?
• Vid vilka typer av överskuldsättning kan skuldsanering beviljas?
• Hur bedömer Kronofogdemyndigheten en skuldsaneringsansökan?
• Vad är sannolikheten att en ansökan om skuldsanering beviljas?
• Vad kan man göra om en skuldsaneringsansökan avslås?

Vad innebär en skuldsanering vid överskuldsättning?

Vid överskuldsättning innebär en skuldsanering att en person betalar, om denne har möjlighet, en del av sina skulder enligt en bestämd plan under en bestämd tidsperiod. Tidsperioden är ofta fem år. Följs planen finns inga av skulderna som ingick i skuldsaneringen kvar när tidsperioden löpt ut.

Vid vilka typer av överskuldsättning kan skuldsanering beviljas?

En förutsättning för att få skuldsanering vid överskuldsättning är att en person inte kan betala sina skulder på egen hand under överskådlig tid. Är de ekonomiska bekymren av tillfällig karaktär uppfylls därför inte kraven på att få skuldsanering.

På Kronofogdemyndighetens hemsida finns ett skuldsaneringstest. Det kan vara en bra ide att göra detta test innan man skickar in en ansökan om skuldsanering.

Hur bedömer Kronofogdemyndigheten en skuldsaneringsansökan?

Kronofogden tittar på den totala skulden i relation till vad den som söker kan förväntas kunna betala tillbaka. Möjligheten att betala tillbaka skulden vid överskuldsättning påverkas bland annat av:

• storleken på skulden.
• räntekostnader.
• nuvarande inkomster och förväntade inkomster i framtiden.
• hur gammal personen är.
• arbetsförmåga och utbildning.
• eventuell sjukdom och arbetslöshet.
• försörjningsplikt, till exempel över barn.

Vad är sannolikheten att en ansökan om skuldsanering beviljas?

Det beror på den sökandes ekonomiska situation. De senaste två åren har dock runt 28 000 personer per år ansökt om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Av dessa fick lite drygt fyra av tio personer sin ansökan beviljad.

Vad kan man göra om en skuldsaneringsansökan avslås?

Det går att begära omprövning eller överklaga Kronofogdemyndighetens beslut om att avslå en ansökan om skuldsanering. Kommunens Budget- och skuldrådgivare kan här ge tips om hur man bör gå tillväga.

Man brukar tala om tre huvudsakliga definitioner för att mäta överskuldsatthet (Sandvall, överskuldsättningens ansikten – en studie av vägar in och ur ekonomiska svårigheter):

• Administrativa metoden
• Kvantitativa metoden
• Subjektiva metoden

Alla dessa metoder har dock sina svagheter varför det för närvarande inte finns något riktigt bra sätt att mäta överskuldsättning.

Administrativa metoden

För att bedöma om överskuldsättning föreligger använder sig administrativa metoden av statistik från domstolar över betalningsinställelser, skuldsaneringar eller konkursbeslut. Nackdelen med denna metod är att statistiken sällan är heltäckande på grund av brister i rapporteringen vilket kan begränsa värdet av informationen.

Kvantitativa metoden

Kvantitativa metoden använder ekonomisk data för att bedöma överskuldsättningen. Exempel på sådana variabler är hushållets belåningsgrad eller skuldkvot men för en rättvisande bild måste ofta fler variabler användas. För till exempel belåningsgrad införde Finansinspektion 2010 ett tak på 85 % för att motverka risken för överskuldsättning.

Subjektiva metoden

Subjektiva metoden kan formuleras som ”En överskuldsatt individ är en individ som själv upplever att hen inte kan betala sina skulder eller har återkommande problem med att betala sina räkningar”. Då åtskilliga personer med skuldproblem förnekar problemen är inte heller denna definition helt tillfredsställande.