Ränteavdrag: Vad det är & Ränteutgifter du kan göra avdrag på

Ränteavdrag är en skattereduktion som kan användas för att sänka en persons slutliga skatt. En person kan därmed göra avdrag för ränteutgifter i deklarationen och därigenom minska den skatt den ska betala. Räntan för de flesta typer av lån är avdragsgill, med undantag för studielån från CSN.

Hur stort är ränteavdraget?

Ränteavdraget är 30 procent av de avdragsgilla ränteutgifter som understiger 100 000 kr under ett taxeringsår. För ränteutgifter som överstiger 100 000 kr är ränteavdraget 21 procent. Hur stort avdrag du kan göra i kronor beror alltså på hur mycket du betalat i ränta under året.

Vad är ränteutgifter?

Nedanstående punkter är exempel på ränteutgifter:

• Ränta på lån (ränteutgifter för CSN-lån är ej avdragsgilla).
• Dröjsmålsränta för sent betalda fakturor
• Räntekompensation vid förtidslösen av bundna bolån.
• Andra utgifter för kredit jämförbara med ränta.
• “Dolda” räntekomponenter i leasingavgift vid finansiell leasing.

För att få räntesubvention måste du ha underskott av kapital

För att ha rätt att få räntesubvention måste du ha underskott av kapital. Det innebär att dina kapitalutgifter måste överstiga dina kapitalinkomster. Den vanligaste orsaken till att man har utgifter av kapital är att man betalat ränta på lån.

Dina utgifter av kapital kan alltså kvittas mot inkomster av kapital, t.ex. inkomstränta eller aktieutdelning. Om dina utgifter av kapital är större än dina inkomster av kapital innebär det att du sammantaget har ett underskott av kapital.

Avdragsgill ränta är de räntekostnader en person har rätt att göra avdrag för i deklarationen. Har en person betalat avdragsgill ränta på lån under ett beskattningsår och uppfyller kraven för ränteavdrag finns det i regel möjlighet att få skattereduktion på 30 % av den ränta personen betalat.

I deklarationen är den avdragsgilla räntan en person betalat under året i regel förtryckt. Den som ska deklarera behöver därför inte hålla reda på vilken ränta som är avdragsgill och inte.

Vilken ränta är avdragsgill?

Räntan är avdragsgill på de flesta typer av lån. Däremot är inte ränteutgifter i form av kostnadsränta på skattekontot avdragsgilla. Man får heller inte göra avdrag för administrativa lånekostnader såsom uppläggnings- och aviavgifter i deklarationen, endast den nominella räntan.

Vilka lån är avdragsgilla?

De flesta typer av lån är avdragsgilla, med undantag för studielån från CSN där räntan inte är avdragsgill. För att förtydliga är det räntekostnaden för ett lån som är avdragsgill, inte lånet i sig. Exempel på lån som är avdragsgilla är:

• Bolån
• Privatlån
• Billån
• SMS lån
• Snabblån
• Kontokrediter

Ränteavdrag på bolån fungerar som ett sätt att minska den slutskatt man ska betala när man deklarerar. Din bolånegivare skickar vanligtvis in kontrolluppgifter till Skatteverket med uppgifter om hur mycket ränta du betalat under året. Skatteverket bedömer sedan om du är berättigad till ränteavdrag.

Hur gör man avdrag för ränteutgifter på bolån ihop med sambo?

För att göra avdrag för ränteutgifter på ett bolån du har ihop med din sambo gör ni ränteavdrag på 50 % var om ni har solidariskt betalningsansvar för lånet. Uppgifterna är vanligtvis förtryckta i deklarationen, och ni kan om ni vill ändra fördelningen av ränteavdraget i samband med att ni deklarerar.

Hur stort ränteavdrag kan man göra på ett delat lån?

Är man två personer som står på ett delat lån kan man göra ränteavdrag med 30 % var upp till 100 000 kr. Det innebär att ni totalt kan göra ränteavdrag på 200 000 kr tillsammans. För de ränteutgifter som överstiger 200 000 kr kan ni göra ränteavdrag på 21 % var om ni har ett delat lån.

Ränteskillnadsersättning för bolån är också avdragsgill

Har du en bunden bolåneränta och vill lösa hela eller delar av ditt bolån i förtid behöver du i regel betala ränteskillnadsersättning till banken. Det kan vara bra att veta att även ränteskillnadsersättning för bolån är avdragsgill i deklarationen och kan inkluderas i ränteavdraget.

För att beräkna ränteavdrag på bolån multiplicerar du dina ränteutgifter med 0,3 (30 %). För ett bolån där du under ett beskattningsår haft räntekostnader på 20 000 kr kan ränteavdraget beräknas till 20 000 x 0,3 = 6 000 kr, förutsatt att du inte har några andra inkomster eller utgifter av kapital.

Om du vill nyttja ränteavdraget månadsvis istället för årsvis finns det möjlighet att jämka skattereduktionen på ditt bolån. Jämkar du ditt skatteavdrag innebär det att din arbetsgivare drar en lägre skatt på din lön än enligt skattetabellen. Du betalar alltså lägre skatt varje månad efter jämkning.

För att ansöka om jämkning fyller du i blanketten “SKV 4302 Ändring av preliminär A-skatt” och skickar in till Skatteverket. Blanketten hittar du på Skatteverkets hemsida.

Räkna ut jämkning av bolån

För att räkna ut jämkning av skatten vid bolån tar du dina ränteutgifter x 0,3 (30 %) och delar sedan beloppet med 12 månader. Har du ränteutgifter för bolån på 50 000 kr per år kan du därmed få jämkning av skatten med 50 000 x 0,3 / 12 = 1 250 kr per månad istället för avdrag på 15 000 kr per år.

För att deklarera ränteavdrag på lån behöver du redovisa ditt underskott av kapital i deklarationen. De flesta långivare skickar in kontrolluppgifter till Skatteverket om den ränta du betalat under året utan att du själv behöver be om det. Uppgifterna finns sedan förtryckta i din deklaration.

I regel behöver du därmed bara stämma av att de förtryckta uppgifterna i din deklaration stämmer innan du lämnar in den. Om det saknas information om ränteutgifter du betalat kan du själv fylla i uppgifter för ränteavdrag på lån i deklarationen.

Det går inte att göra avdrag för ränteutgifter från tidigare år

Det går inte att göra avdrag för ränteutgifter från tidigare år i din deklaration. Ränteavdraget måste vara hänförligt till det beskattningsår du gör avdrag för, och kan inte sparas och tas upp i deklarationen senare. Däremot går det att begära omprövning av deklarationer från tidigare inkomstår.

Vill du ändra i tidigare års deklarationer behöver du skicka brev till Skatteverket där du uppger ditt personnummer samt de ändringar du vill göra. Du måste också uppge vilket beskattningsår ändringen gäller. Du kan då få skatteavdrag för ränteutgifter för just det inkomståret.

När du ska beräkna skatteavdrag för ränta använder du formeln: Ränteutgifter x 0,3. Du får dra av 30 % för ränta upp till 100 000 kr. Har du stora ränteutgifter får du dra av 21 % på den del som överstiger 100 000 kr. Avdrag för ränta över 100 000 kr beräknas med formeln: Ränteutgifter x 0,21.

Vet du inte hur stora ränteutgifter du har under ett år kan du behöva räkna ut det innan du beräknar skatteavdraget. Du kan räkna fram ditt ränteavdrag med hjälp av vår kalkylator för att på ett enkelt sätt kunna beräkna ränta.

Exempel på hur mycket ränteavdrag du kan få

I tabell 1 har vi utgått från att det inte finns andra kapitalinkomster eller kapitalutgifter att ta hänsyn till.