Ränta: Vad det är, Hur det fungerar & Olika Räntor på lån!

Ränta är det pris en låntagare betalar till en långivare för att låna pengar. Det kan också avse procentuell avkastning på sparkapital. Ränta anges normalt sett i procent av ett lånebelopp per år. Hur hög räntan blir i kronor beror på räntesats, antal betalningstillfällen och återbetalningstid.

Skillnaden mellan nominell och effektiv ränta

Skillnaden mellan nominell och effektiv ränta är att den effektiva räntan på ett lån alltid är högre än den nominella räntan för samma lån. Effektiv ränta tar hänsyn till övriga lånekostnader utöver nominell ränta, vilket är anledningen till skillnaden mellan nominell och effektiv ränta.

Ränta på lån fungerar som en kostnad för den som lånar pengar och en inkomst för den som lånar ut pengar. En högre ränta innebär att det blir dyrare att låna pengar, allt annat lika. Ränta utgår på de flesta typer av lån, t.ex. bolån, blancolån, billån, företagslån och studielån.

Eftersom en låntagare betalar ränta blir det totala beloppet att återbetala högre än själva lånebeloppet. Skillnaden mellan det belopp en låntagare ska betala tillbaka och det ursprungliga lånebeloppet är därmed räntan på lånet, ibland inklusive övriga lånekostnader.

Räntan på lån kan vara rörlig eller fast

Räntan på ett lån kan vara antingen rörlig eller fast. För lån med rörlig ränta kan långivare höja eller sänka räntan under lånets löptid. Fast ränta, eller bunden ränta som det också kallas, innebär att räntan på ett lån är densamma under den räntebindningstid man valt.

De flesta lån utan säkerhet har rörlig ränta. I regel finns det heller ingen möjlighet att välja fast ränta. För till exempel bolån kan man däremot välja mellan att ha rörlig ränta eller att binda räntan på mellan 1 – 10 år.

Räntan på ett lån bestäms utifrån faktorer som lånetyp och låntagarens kreditvärdighet. Lån med säkerhet har normalt sett en lägre ränta än lån utan säkerhet. En långivare tar också i regel ut en högre ränta för att låna ut pengar till låntagare med låg kreditvärdighet p.g.a. högre kreditrisk.

Sett ur ett större perspektiv bestäms räntenivån utifrån var i en konjunkturcykel ett lands ekonomi befinner sig, hur hög inflationstakten är samt Riksbankens styrränta. En lågkonjunktur leder normalt sett till lägre räntenivåer. Högkonjunktur medför ofta hög inflation, vilket innebär att räntenivån höjs för att kyla ner konsumtionen.

Förenklat kan man säga att en höjning av reporäntan med 1 %-enhet leder till en förväntad generell höjning av rörliga räntor på lån med 1 %-enhet. Räntan på lån med bunden ränta får dock inte ändras under räntebindningstiden.

Låntagarens kreditvärdighet påverkar räntan på lån

Låntagarens kreditvärdighet är en viktig faktor som påverkar den individuella räntan på ett lån. En person med hög kreditvärdighet kan ofta erbjudas en låg ränta. Å andra sidan får låntagare med låg kreditvärdighet normalt sett betala en hög ränta för att låna pengar.

Många långivare sätter räntan individuellt utifrån varje låntagares bedömda betalningsförmåga. Det beror på att olika låntagare har olika kreditvärdighet, vilket gör att risken att låna ut pengar varierar mellan olika låntagare.

Låg kreditvärdighet innebär en förhöjd kreditrisk och därmed en hög riskpremie i form av ränta. Förhållandet är det motsatta när det gäller hög kreditvärdighet.

Ränta betalas oftast i samband med amortering av ett lån. Ränta är kostnaden för att låna pengar, medan amortering är själva avbetalningen på skulden. Amortering i sig är därför inte en kostnad. Räntekostnaden i kronor minskar i takt med att du amorterar på ditt lån och skuldbeloppet sjunker.

På de flesta typer av lån betalar man ränta och amortering varje månad. Det förekommer också lån där man betalar ränta och amortering kvartalsvis.

Beräkna amortering och ränta

För att beräkna amortering och ränta på ett lån med rak amortering tar du kvarvarande lånebelopp x årsränta / 12 + kvarvarande lånebelopp / återstående löptid. Med ett lån på 30 000 kr, ränta 9 % och löptid 24 månader blir ränta och amortering 30 000 x 0,09 / 12 + 30 000 / 24 = 1 475 kr per månad.

När du ska räkna ut amortering och ränta för ett annuitetslån ser beräkningen något annorlunda ut, då beloppet att amortera varierar varje månad. Mer om det finns att läsa på vår sida där vi förklarar hur man beräknar amortering.

För att räkna ut ränta i kronor multiplicerar du kvarvarande lånebelopp med räntesatsen på lånet. Ett lånebelopp på 100 000 kr med en räntesats på 7 % innebär att räntan i kronor under ett år blir 100 000 x 0,07 = 7 000 kr. För fler exempel kan du besöka vår sida om att räkna ut ränta.

Formel för att räkna ut ränta

Följande formel kan användas för att räkna ut ränta i kronor per år: Kvarvarande skuldbelopp x ränta i %. Med ett kvarvarande skuldbelopp på 50 000 kr och en ränta på 12 % får du en räntekostnad på 50 000 x 0,12 = 6 000 kr per år genom att använda denna formel för att räkna ut ränta.

Räkna ut effektiv ränta

För att räkna ut effektiv ränta behöver du även ta hänsyn till andra lånekostnader än ränta samt antal betalningar per år. Ett lån på 8 000 kr, ränta 10 %, avgift 295 kr som betalas månadsvis har en effektiv ränta på 24,58 %. Du använder med fördel en kalkylator för att räkna ut effektiv ränta.

Räkna om årsränta till månadsränta

För att räkna om årsränta till månadsränta delar du räntesatsen per år med 12. En årsränta på 18 % motsvarar en månadsränta på 18 / 12 = 1,5 %. För att få kostnaden för månadsränta i kronor multiplicerar du sedan månadsräntan med kvarvarande lånebelopp för att räkna om årsränta till månadsränta.

Det finns olika typer av ränta. När man talar om ränta på lån är det i allmänhet den nominella räntan som avses. Det kan också syfta till en rad andra typer av räntor beroende på vilket sammanhang det gäller. Nedan hittar du beskrivningar av vanligt förekommande räntor:

• Nominell ränta: Ränta på lån i %, exklusive avgifter.
• Effektiv ränta: Ränta på lån i %, inklusive avgifter.
• Årsränta: Årlig ränta på lån i %, exklusive avgifter.
• Månadsränta: Månatlig ränta på lån i %, exklusive avgifter.
• Kreditränta: Ränta på krediter i %, exklusive avgifter.
• Real ränta: Ränta i % korrigerad för inflationstakt.

Nominell ränta

Nominell ränta är den ränta en långivare erbjuder i samband med att du ingår ett låneavtal. Den nominella räntan anges i regel som en årlig procentsats. Utöver nominell ränta kan en långivare ta ut andra kostnader för att låna ut pengar, vilka inte inkluderas i den nominella räntan.

Effektiv ränta

Effektiv ränta är den totala kostnaden du betalar till en långivare för att låna pengar. I effektiv ränta inkluderas både ränta och andra lånekostnader, såsom uppläggningsavgift och aviavgifter. Eftersom det finns lån både med och utan avgifter är effektiv ränta ett bra verktyg för att jämföra lån.

Årsränta

Årsränta är den årliga ränta som ska betalas till en långivare, uttryckt som en procentsats av lånebeloppet. I årsränta inkluderas i regel inga andra lånekostnader utöver själva räntan. Det innebär i praktiken att nominell ränta och årsränta är varandras motsvarigheter.

Månadsränta

Månadsränta är den ränta som ska erläggas av en låntagare per månad, och motsvarar därför en tolftedel av årsräntan på ett lån. I vissa fall, till exempel för lån med hög årsränta, kan långivare ange månadsränta istället för årsränta för att framställa lånet som billigare än det egentligen är.

Kreditränta

Kreditränta är den ränta som ska betalas i procent av ett kreditbelopp per år. Normalt sett räknas inte andra låneavgifter än ränta in i begreppet kreditränta. Därmed är nominell ränta och årsränta andra ord för kreditränta.

Realränta

Realränta är ränta korrigerad för den generella prisökningen i samhället, d.v.s. inflationstakten, uttryckt i procent. Därmed motsvarar real ränta den faktiska kostnaden för att låna pengar. För investerat kapital motsvarar realränta den verkliga avkastningen på kapitalet.

Räntesatsen varierar för olika typer av lån. Den typ av lån som har högst räntesats är i regel SMS lån, medan privatlån normalt sett har en lägre ränta. Lån med säkerhet har vanligtvis en relativt låg ränta, där bolån är den typ av lån som har den lägsta räntesatsen.

Nedan hittar du information om hur hög räntesatsen normalt sett är för olika typer av lån:

• Ränta på SMS lån: Mellan 4,9 – 39,8 %.
• Ränta på privatlån: Mellan 2,95 – 29,95 %.
• Ränta på billån: Mellan 2 – 29,95 %.
• Ränta på bolån: Mellan 1,5 – 3 %.

Ränta på SMS lån

Räntan på SMS lån ligger mellan 4,9 – 39,8 %. En del långivare som erbjuder SMS lån tillämpar individuell räntesättning. Många långivare erbjuder dock samma räntesats till alla låntagare som beviljas lån. Vanligtvis ligger räntan på SMS lån på omkring 39 %, d.v.s. i den övre delen av spannet.

Ränta på banklån

Räntan på banklån ligger mellan 2,95 – 29,95 %. Långivare som erbjuder banklån sätter räntan efter individuell bedömning, vilket gör att två låntagare kan erbjudas två olika räntesatser. Den genomsnittliga räntan på banklån ligger i dagsläget på omkring 6 %.

Ränta på billån

Räntan på billån ligger mellan 2 – 19 % beroende på om bilen ställs som säkerhet för lånet eller inte. Ett billån med säkerhet har i normala fall en ränta på 2 – 5 %, medan räntan för ett billån utan säkerhet ligger på 2,95 – 19 %. Du får oftast en lägre ränta på billån genom att använda bilen som säkerhet.

Ränta på bolån

Räntan på bolån ligger i dagsläget mellan 1,5 – 3 % (juli 2022) om man har rörlig ränta. För bolån med bunden ränta ligger räntan mellan 3 – 4 % beroende på vilken bindningstid man väljer (2 – 10 år).

Eftersom bolån är ett lån med bostaden som säkerhet kan banken vara trygg med att få tillbaka sina pengar. Därför är räntan på bolån vanligtvis lägre än räntan på lån utan säkerhet.

I de flesta fall behöver man betala ränta på skulder hos Kronofogden. Hur stor räntan är bestäms av skuldens exekutionstitel, d.v.s. det domslut som ligger till grund för skulden. Det är dock den ursprungliga kreditgivaren och inte Kronofogden själva som tar ut ränta på skulder hos Kronofogden.

När avbetalning på en skuld hos Kronofogden inkommer sker avräkning i första hand mot avgifter, t.ex. den årliga avgift på 600 kr Kronofogden tar för att driva in skulden. Därefter sker avräkning mot ränta och slutligen själva kapitalskulden.

Till följd av gällande avräkningsordning minskar inte alltid själva kapitalskulden, då inbetalningar ibland endast täcker räntekostnader. Därför kan skulder finnas kvar hos Kronofogden under mycket lång tid, trots att inbetalningar sker löpande under tiden.

I konsumentkreditlagen finns särskilda regler om ränta på högkostnadskrediter, d.v.s. lån eller krediter med en effektiv ränta över 30 %. Lagtexten säger bland annat att den nominella räntan på en högkostnadskredit inte får överstiga Riksbankens referensränta med mer än 40 %-enheter.

Däremot finns ingen begränsning för hur hög den effektiva räntan får vara. Den effektiva räntan på en högkostnadskredit inklusive övriga lånekostnader kan därmed i vissa fall uppgå till flera hundra eller tusen procent.

Det betyder dock inte att man betalar flera hundra procent av lånebeloppet i ränta. Att den effektiva räntan blir så hög för en högkostnadskredit beror på att den omräknas till årsränta, trots att löptiden vanligtvis är kortare än så.

I de flesta fall har du möjlighet att göra skatteavdrag för den ränta du betalat under ett år. Ränteutgifter är avdragsgilla för de flesta typer av lån och krediter, med undantag för räntan på studielån från CSN. Du får dock inte dra av för andra lånekostnader, t.ex. uppläggnings- eller aviavgift.

Du har rätt att dra av 30 % av ränteutgifter upp till 100 000 kr. Har du höga ränteutgifter får du dra av 21 % av den del av räntan som överstiger 100 000 kr. Det förutsätter att din inbetalda preliminärskatt överstiger storleken på avdraget.

För att ha rätt att göra avdrag måste du ha betalat skatt och ränta under samma inkomstår. Du måste också ha ränteutgifter som är högre än 1 000 kr totalt samt ha ett underskott av kapital för att kunna göra skatteavdrag för ränta.

Ur ett makroekonomiskt perspektiv används ränta som ett verktyg för att styra penningpolitiken i önskad riktning. Riksbanken kan höja och sänka styrräntan för att hålla inflationen på en rimlig nivå. Den svenska riksbanken har ett inflationsmål på en ökning med 2 % per år.

Hög inflation innebär ofta en högre ränta

Att hålla inflationen på omkring 2 % per år gör att vi får en stabil och hållbar tillväxt utan större prisfluktuationer. Är inflationen hög kan Riksbanken höja sin styrränta. Det påverkar i sin tur räntenivåer på lån och i vilken utsträckning konsumenter väljer att spara istället för att låna pengar.

På motsvarande sätt kan Riksbanken under sämre tider sänka sin styrränta för att elda på ekonomin. Med en lägre ränta blir det billigare att låna pengar, vilket gör att tillväxten i landet ökar.

Räntenivån påverkas av både faktisk och förväntad inflation

Räntenivån i ett land påverkas av både faktisk och förväntad inflation. Den faktiska inflationen påverkar i högre grad den korta räntan, d.v.s. räntan på lån med en löptid kortare än ett år.

Förväntad inflation påverkar i större utsträckning den så kallade långa räntan, d.v.s. räntan på lån med en längre löptid än ett år. Om marknaden förväntar sig en hög framtida inflation ökar den långa räntan. Detta fenomen är en av orsakerna till vad vi idag kan se gällande bolåneräntor.

Under perioder med låga räntenivåer har man kunnat binda sin bolåneränta på en nivå under den rörliga bolåneräntan. Eftersom inflationen nu förväntas öka under kommande år har också bolåneräntor med en bindningstid på 3 – 5 år ökat, och ligger idag något över den rörliga bolåneräntan hos många långivare.

• Uppläggningsavgift: Administrativ startavgift för lån och krediter.
• Påminnelseavgift: Avgift vid försenad betalning av lån eller faktura.
• Aviavgift: Administrativ avgift för att skapa och skicka en faktura.